The Doozer - Figurines (LP)

Fakta Ett lysande sjätte album från The Doozer visar att man kan ta pojken ur Cambridge, men det är svårt att göra tvärtom. Resultatet är tolv tum med ljuvt psykedeliskt genomsyrad popmusik, invävd med slingor av Syd Barrett, Chris Knox, Pip Proud och tidig Nick Nicely. Eftersom han har gjort just den här sortens musik i över ett decennium borde det inte behövas så mycket namedropping för att placera The Doozer i hans estetiska kontinuum. Men även efter fantastiska LP-skivor på skivbolag som Pickled Egg, Siltbreeze, Golden Lab, Woodsist och andra är alltför många fortfarande inte med på musiken så som den förtjänar. Varför det är så är förbryllande. På sina egna skivor (och även som en frekvent brittisk deltagare i MVEE-karavanen) har The Doozer alltid visat sig vara en mästare på både melodisk konstruktion och ljudskapande med tangentinstrument och strängar av alla slag. I sina livesets, precis som på sina skivor, skapar Mr. The Doozer en omslutande filt av ljud och bild som är lika tröstande som den är konstig och konstnärlig. Likt de legender jag nämnde tidigare har The Doozer ett underbart originellt sätt att skapa solbelysta ljud, utsmetade vid kanten av sina händelsehorisonter så att de snarare känns som auditiva hallucinationer. Liksom de ovan nämnda har han också förmågan att skapa popkrokar på ett sätt som gör att de känns både nya och djupt bekanta på samma gång. Figurines är ett album som låter fantastiskt första gången du spelar det och inte förlorar något av sitt nöje vid femtionde varvet. Verkligen en skiva för evigheten, och en klassisk ”sen kväll-skiva” om det någonsin har funnits en.” -Byron Coley, 2017, upplaga på 300.