Neue Vocalsolisten Stuttgart - Tempi Agitati (CD)

Fakta Den 6 april 1327 fick den 22-årige italienske poeten Francesco Petrarca syn på en ung kvinna, Laura, i en kyrka i Avignon. Han berättade senare att ”levande gnistor utgick från två ljuva ögon”. Dessa gnistor satte Petrarca i brand, så att han resten av sin lysande karriär ägnade sig åt att försöka förstå dem. På 1500-talet utvecklades madrigalen av Adrian Willaert och Cipriano de Rore, som tog Petrarcas plågade bilder som intäkt för att bryta mot de regler som hade styrt musiker sedan före den noterade musikens början. Dessa levande gnistor har sedan dess hoppat sju århundraden framåt och inspirerat Katharina Rosenberger. Hennes tempi agitati bäddar in Petrarcas texter (särskilt fragment ur hans ”Ascent of Mount Ventoso”) och tonsättningar av sonetter av Willaert och Rore i hennes egna svar på materialet. Vid livespelningar arbetar Rosenberger tillsammans med regissören Ludger Engels för att fördela ensemblens medlemmar, Neue Vocalsolisten, runt ljudrummet; de rusar omkring över hela platsen och gestaltar därigenom Petrarcas ”vive faville”. En ljudinspelning saknar den visuella dimension som är avgörande för Rosenbergers koncept, men den låter lyssnaren följa hennes rika väv av klanger mycket närmare, när hon sätter Petrarcas poesi från 1300-talet och madrigalerna från 1500-talet i dialog med sina utvidgade vokala tekniker. Ibland smälter sångarna samman till hela polyfona sekvenser innan de återvänder till de utvidgade vokala tekniker de utgick från. Ibland framträder slutligen madrigalen själv, nu intakt. Rosenberger simulerar därigenom Petrarcas kamp för att ge sina reaktioner på Lauras blick en sammanhängande form. Dessa levande gnistor har verkligen satt tusentals i brand: Lauras blick drev Petrarca till formella höjder i sina sonetter, och den ledde madrigalisterna att föreställa sig tonala världar långt bortom de stilistiska principer de hade ärvt.