Jazz Sabbath - The 1968 Tapes (CD, Digipack)

Fakta Vad är sanningen? Det beror på vem man frågar. Man kan säga att The 1968 Tapes är Jazz Sabbaths tredje album, där triot under ledning av den långvarige Black Sabbath- och Ozzy Osbourne-tangentisten och gitarristen Adam Wakeman tolkar sju Black Sabbath-låtar som klassiska jazzspår. Man kan också välja att tro på det som står i skivhäftet: Även om musiken aldrig släppts förrän nyligen har Jazz Sabbaths musik nått miljontals människor under över 50 år. Genom en ond cirkel av personlig tragedi och plagiat ledde låtarna, tänkta att förändra jazzvärlden, i stället till ett mycket mörkare sound. Nu har en tredje inspelning från sextiotalet dykt upp, kanske deras viktigaste. 1968 blev Jazz Sabbath omedelbart en hit på den brittiska jazzscenen. Det dröjde inte länge innan de erbjöds ett skivkontrakt. De tillbringade veckor i studion med att spela in de låtar som fick mest respons på sina konserter, tills de fångat sin livekänsla på band. Tyvärr sa skivbolagets chef att albumet var alldeles för experimentellt och saknade hitpotential. De fick i stället spela några av sina ”lättare” låtar, och efter tveksamhet gav de med sig. De två album som följde är fortfarande klassiker i sin egen rätt, men de hade rätt i att de spelat in sitt bästa material 1968. Liksom låtarna på deras två album presenterades även dessa spår som ”originallåtar” av bandet från Birmingham några år senare. Om de kopierade dem från liveinspelningar eller fick tag på mixen spelar egentligen ingen roll. Deras varaktiga popularitet, även i den grova form de covrades, visar bara hur monumentala låtarna var och hur fel skivbolag ofta har. Nu när sanningen äntligen är ute och bandet från Birmingham avslöjats som de musikaliska charlataner de är, har Jazz Sabbath slutligen mastrat 1968-banden för att presentera sitt bästa material för publiken. Digipak-CD