75 Dollar Bill - I Was Real (2LP)

Fakta 75 Dollar Bill är ett av de viktigaste banden i New Yorks underground. Driven av den telepatiska samverkan mellan Che Chens mikrotonala elgitarr och Rick Browns slagverk i ovanliga taktarter är deras långa, utdragna ljud omisskännliga och fängslande. På deras tredje album, I Was Real, utvidgar gruppen sig i djärva nya riktningar, med briljanta och fylligare orkestreringar, glada rockspår och nya, fängslande klangfärger. Efter att ha slagit igenom som en livlig musikalisk kraft med föregångaren Wood/Metal/Plastic/Pattern/Rhythm/Rock (GB 047CD, TW J CS/LP, 2016) har 75 Dollar Bill under de senaste åren tagit sin musik till nya platser och nya publiker, och levererat det New York-bor har vetat i åratal, genom sitt engagemang för liveframträdanden på spelställen av alla slag och storlekar. Resultatet av detta arbete hörs på deras omfattande nya dubbel-LP I Was Real. Albumets titel har sitt ursprung i ett osammanhängande minne av Motown-låten ”He Was Really Saying Something”, en mindre känd låt. Albumet är gruppens tredje och bjuder på nya riktningar som kompletterar bandets tidigare intresse för vidlyftiga, ovanliga groove och mikrotonala melodier. Skivan berikas av åtta extra musiker i olika kombinationer över sina nio spår, men visar också duons styrka när den reduceras till kärnan. Albumet, som krävde många olika angreppssätt, spelades in under en fyraårsperiod i fyra olika studior, tillsammans med bandets närmaste medarbetare och samarbetspartners i olika ensemblekonstellationer. Albumet innehåller också flera ”studion som instrument”-konstruktioner som anknyter till collageexperimenten på bandets tidiga kassettband, samtidigt som de pekar mot helt nya områden. De medverkande lyfter fram gruppens ”sociala” sida, och de åtta gästerna på skivan är några av bandets närmaste vänner och samarbetspartners. Somliga stycken kom till i bandets allra tidigaste period, andra är mycket nyare, men musiken är otvetydigt 75 Dollar Bill. Steve Gunn sa om föregångaren: ”Stråkar kommer in under Che Chens överlägsna gitarrton. Rick Browns trancelika slagverk ger ett vägledande stöd, med bas, stråkar och blåsinstrument som bär melodin. De har fått alla rörliga delar att passa perfekt ihop.” Dubbel-LP-versionen levereras i ett kraftigt omslag med påklistrad flik, texturerat tygomslag och matt folietryck. Medverkande: Rick Brown – plywoodlåda, slagverk för hand och fot, enkla blåsinstrument; Che Chen – 6- och 12-strängad gitarr samt kvarttonsgitarr, slagverk; med: Sue Garner – gitarr och elbas; Cheryl Kingan – altsaxofon och barytonsaxofon; Andrew Lafkas – kontrabas; Karen Waltuch – viola; Jim Pugliese – slagverk; Barry Weisblat – signalbehandling, Casio SK-1; Steven Maing – kvarttonsgitarr; Carey Balch – hi-hat.